Projektet ger ett förslag på en tillbyggnad till National Museum i Stockholm. Tillbyggnaden rymmer konserveringsateljéer, magasin och kontor. Projektet behandlar förutom programmet också en parkplanering och förslag på utformning av kustlinjen på Blasieholmen. Utgångspunkten i projektet har varit att ett Nobel Centrum ska byggas på östra Blasieholmen, och att det då inte blir mycket plats över till parken. Byggnaden och parken har formats av detta, och försöker skapa starka kvaliteter både för stadsrummet och för de anställda och besökande på National Museum.

Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som står i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var från början en gest till folket att få ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design från långt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehåller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. På grund av mängden konst och ökade krav på arbetsmiljö och säkerhet så behöver man nu bygga ut.

Nationalmuseum är en fantastisk byggnad som har en unik placering på Blasieholmen med utsikt över bl.a. slottet, skeppsholmen och operan. En förbättring av Nationalmuseums verksamhet är dock nödvändig då inlastningen inte tycks fungera och det finns behov av utökat utrymme. En ny tillbyggnad behövs. Utöver det givna programmet för lösning av inlastning, så ville jag undersöka om det fanns fler problem med plats och program som behövde lösas.

Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera skalor, ett obundet system vilket det är möjligt att bygga vidare på. Det är ett system där massa hela tiden ställs mot tomrum, och där rytmen i allt från pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det är en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och känna hur det rytmiska pågår; hur massan och tomrummen får rörelse och vill flyta in i varandra och där volymerna får tyngd och gravitation i denna spänning. Jag har tagit fasta på det monumentala, inte nödvändigtvis som storskalighet, utan som någonting annat, mer mystiskt. Där tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

?En komprimerad vertikal byggnad som frigör rum till offentliga platser och funktioner.?Byggnaden, som främst är till för teknik, är uppbyggd som en rektangel med ett snittat hörn. Det snittade hörnet är byggnadens karaktär, och fungerar som ett transparent skal som tillåter en kommunikativ relation mellan insida och utsida. Vad som kommer att utspela sig i byggnaden, kommer i det snittade hörnets fasad även att återspeglas utanpå. Även entrén formas av snittet så att det tillkommer en vinkel som för en inåt, och gör entrén mer öppen och välkomnande.

När museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att låta byggnaden stå i fokus istället för att kvävas i skuggan av det monumentala muséet har jag därför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istället placera tillbyggnaden på vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet är att den flexibilitet som efterfrågas i programbeskrivningen även ska speglas på byggnadens utsida. Byggnaden ska när den nyttjas kunna transformeras från en väldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av säkerhetsskäl endast under vissa tidpunkter under dygnet.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrån antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet är de tre huvudfrågorna. Den sistnämnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden står i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker från denna i det att byggnaden inte förlänger strukturen, utan är en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum än en förlängning av museet. Frågan om arbetsplatsen har hanterats så att arbetsplatsen får uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Uppgift: Att rita den tilltänkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet är klar.Eftersom Nobelcentrum planeras på tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa två projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltänkta teknikbyggnad är placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppställningsytor samt vissa verkstäder. De skulle även kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet är främst koncentrerad till Nobelcentrums sydvästliga del där funktionerna spänner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum består av en lång byggnadskropp som omsluter museiparken.

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden på flera nivåer. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idéer och företeelser som låg till grund för museets födelse, arkitekten Stülers tankar kring vad ett museum är och hur en museibyggnad bör utformas, förstå huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August Stüler ansåg att museet i lika hög grad som dess innehåll var konst. Stüler formulerade fyra punkter om hur byggnaden på bästa sätt kunde visa upp och komplettera sitt innehåll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mån mångfaldig utformning av rummen med olika uppställnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Stockholm står inför en historisk befolkningstillväxt och nu väntas en tid av ombyggnationer och förtätningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att även CBD växer. Det finns ett flertal projekt som pågår eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt är totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet Sveavägen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I Centralenområdet genomfördes ett flertal stora projekt.